Vi håller tummarna

Hörde nyss på nyheterna att omikron kan vara slutet på pandemin.
Då får vi väl fasen be till högre makter om att det blir så.
Man kan ju inte bli annat än deppig än läget just nu.
Trots att vi som är friska o krya ska uppskatta det.
Det har slagit tio gånger värre för vissa.
Men ändå…
Den senaste veckan har känts extremt trög.
Allt känns grått o trist o jag har inte haft nån motivation alls.
Man går o är rädd för att folk i det närmaste  runtomkring en ska bli svårt sjuka osv.
Men för att se lite ljusare på saker.
Jag börjar komma mer o mer i form med foten igen.
Har hoppat lite i veckan igen o Door känns faktiskt riktigt bra.
Har bokat träning på tisdag igen o det känns jättekul.
Är dags att komma igång o rida fler pass om dagen nu men då får jag nog sitta ner under vissa pass o prioritera att använda stigbygel på några pass tex.
Foten måste nog stärkas ytterligare.
Den är fortfarande rätt ostadig.
Door jobbade iaf över ett litet hinder på medellinjen idag. 
Kändes riktigt fin.
Är taggad för nästa veckas ridning 😃 (null)

(null)

(null)

(null)

Kommentera här: